Misslyckas som mamma

Blogg grubblan :Grubblan grubblar, Misslyckas som mamma

Mitt Livs största utmaning var och ÄR att vara en bra mamma.

För hur är man en "Bra" mamma?

Vem bestämmer att man är det?

Jag tror att den allra största och hårdaste domaren är en själv. Som mamma. Som kvinna.

För det är ju så svårt! Man ska vara en bullmamma, alltid ha öppen famn, vara pedagigisk, klok, sansad, konsekvent, snäll men ändå lagom hård, föregå med gott exempel, närvarande...

Allt detta tillsammans med att man ska vara; älskarinna, väninna, dotter till sin egen mamma, matte (om man har djur), kvinna, tjej, sexig, rolig, värdinna osv i all oändlighet.

Inte nog med det. Vi ska ha ett yrke. Helst ett där vi känner oss meningsfulla och nyttiga. OCH tjänar pengar. Här ska vi passa in, vara "lagom", kompisar med kollegorna (fastän man ofta konkurrerar i solbränna, bantning,med snygga frisyrer...).

Inte nog med allt detta. Hemmet...suck. Det ska vara rena golv, fina gardiner (strykta), rena kläder, god hemlagad mat, soppåsen ut så fort något luktbart slängs, ordning och reda...

Jag orkar inte. Inte ens i närheten av att fylla i alla ovan nämnda punkter.

Har totalt misslyckats på de ovan nämnda.

En sammanställning på MIG som dagens kvinna/mamma:

Sur och grinig. Alltid trött. Sover några timmar varje dag. Mat? Värmer chicken nuggets till dottern i micron. Fet och otränad -orkar helt enkelt inte. Självförtroende nere vid fotknölarna. Sexlust som en 90-årig nunna (för första gången i mitt liv). Fläckiga kläder. Punktskurar mitt hem (bara de kletiga områdena). Ledsen. Deprimerad. Inte umgåtts med väninnor på månader. Sjukskriven från jobbet för att varken jobbarkompisar eller "stället" är särskilt förtjusta i mig...

Nä.

Fy.

Jag satt och letade efter en bok där det beskrivs på ett bra sätt att vara "misslyckad mamma". Hittar ingen. Så kanske jag får skriva en själv, när jag kommer upp från denna svacka?

Kramis

 

Familj, Mående

torsdag 05 juli 2012 13:04



2 kommentarer

  • xklusiv fre 06 jul 2012 14:47
    Håller med sannamrie, fult ut. Ett steg i taget, och TRO på dig själv. Jämför inte med andra. Knyt upp knutarna och ta en och en. Ta god tid på dig, och börja med att lära dig andas. Fokusera på det faktiskt är bra på, för det finns säkert saker som du inte själv upplever JUST NU som bra, men som du vet att du brinner för. Du kommer att lyckas, när du får distans. Just nu kanske du är mitt i navet, och då ser man ju inte någonting framför sig. Bejaka, det du innerst vill, och genomför o slutför det du faktiskt kan. Börja med det, och läs, läs, och framför allt: SKRIV ner dina dagar. Så kanske du ser lite tydligare vad du förmår och orkar förändra.
  • sannamarie fre 06 jul 2012 09:19
    Du har verkligen hamnat i en svacka som kan vara svår att ta sig ur. Det jag läser upplever jag nästan som en sorg och det är en lång process att ta sig ur men inte omöjlig.
    Så många krav du har på dig själv som verkar ställd utifrån andra människors föreställningar om livet och hur man bör vara. Vad DU bör göra är att fråga dig själv vem du vill vara - vad du vill göra med ditt liv och inte tänka på andra människor. Det känns som om du bär på många besvikelser i livet och att du sätter domen på dig själv högst. Varför straffa sig själv så mycket?
    På något vis måste du finna styrkan i dig själv. Bryt mönster - tvinga dig ändra tankesätt. Gör något nytt. Tala om för dig varje dag vilken fantastisk människa du är och det där med moderskapet är nog knepigt för oss alla. Hur det än är så är det inte förren efteråt med facit i hand som man vet om man varit en bra mor eller inte för man vet aldrig vad som fastnat i barnens minnen. Min egen mor var inte den bästa men jag älskar henne ovilkorslöst och accepterar henne för den hon är. Hon var inte perfekt men hon är min mamma.
    Så fina du...sök inre kraft - du har den där. När jag var inne i en djup personlig svacka efter min pappas död för 13 år sedan läste jag massor av böcker om personlig och andlig utveckling. Det hjälpte mig faktiskt eftersom jag ändrade tankesätt om mig själv och blev mer positiv - sedan började jag våga göra förändringar. Man måste våga satsa lite.
    Och jag tycker absolut att du ska börja skriva. Skriv en bok om dig själv från barndom och till nu. Låt det ta tid. Skriv ut alla känslor och du ska se att du öppnar en dörr till det inre och kanske börjar se saker och ting med nya ögon.
    Många kramar till dig!


Din kommentar :

(valfritt)

(valfritt)

error

Observera att stötande, rasistiska eller liknande kommentarer inte är tillåtna på den här sidan.Om någon lämnar in ett klagomål på det du skrivit använder vi din internetadress (54.204.163.26) som identifiering.     



öppna
stäng

Du måste vara ansluten för att skriva ett meddelande till grubblan

Du måste vara ansluten för att lägga till grubblan till dina vänner

 
Skapa en blogg